Ensam i stormen          

Skådar en soluppgång vid horisonten

En vindpust

Smeker min kind

och

Envisas med

Att blåsa liv och tända en eld

I ett glödande klot

Som nästan slocknat

Gång efter gång

Någonstans

I mej

En blues

En refräng

Som etsat sej fast

Och vägrat lämna mej

Samlar mod

Börja skala av

Lager efter lager

En lök avger en gas

Och får mina tårar strömma längsmed mina kinder

Det som satt långt där inne

Ett korn

Som skavt och givit mej skavsår

Ett svart kolklot

Sittter ensam i stormen

Skådar en soluppgång vid horisonten

En vindpust

Envisas med

Att slipa mitt svarta kollot

Och solen låter sina strålar

Vila mot

Den diamant som just skapats

Gnisrtar av liv!